Storetroller

02.11.2020

De kom som med vinden i ett lämmeltåg och tog sig igenom. Under den tid när lagen mellan världar var tunna.

Portarna öppnades upp i skiftet för de som är svåra att finna. Emedan sköldar sänktes så inga broar skymdes.

Just innan det dagas för att inta sin vilande dvala. I ett avslut från sommarens vi ses snart åter igen.

Regntunga moln omslöt landskapet i Moderns andedräkt. Lät droppar ge ringar på vattnet som lågmält flöt förbi i sin bäckafåra.

Trädens kronor flammade likt eldars sprakande brasor. Bronsglänsande löv dalade ner mot en mark av höstlig brytningspunkt.

Uppvaknande sinnen stimuleras bortanför filtreringens dimension. Där i en vind som så stilla var, skälvde ett löv oväntat till.

Tassande steg hördes från någon som ej helt ville bli sedd. Vem månde det varit som vid undran undvek att svara.

Mer än en tyckes det vara av de som vid vattnets stenar frejdigt verkade fara. Än i vattnet de dök för att sen låta sig uppenbaras.

En skugga bland buskar skymtades där bakom. Sprungen från det som inget namn har.

Vände sig bligande om i att iaktta vem som denne kunde se. Vände sig sen åter om i snabb sorti.

Hon vars namn ingen nämnt klev fram från det som tycks fördolt, bortom himlars horisont och land.

Svävande från ingenstans hon närmade sig, täcktes av sitt blanka fladdrande hår. Vars ögons blick aldrig mer glöms bort.

Kommen från stigen som ingenvart är att finna. Syns tydligt trots att ögon den ej kunde upptäcka.

På den väg som stortrollets fotsteg dånade i djupet av varje avtryck som lämnades kvar. Vandrade försiktigt vidare över bergstoppar.

Följdes däromkring av de snabba glitteblixtande skimmer från älvors glädjetjut. Dirrande mot öron som ingenting hörde.

Trädens ande klev ur sin stam muttrandes om allt som stod på. Ty mången är de som traska genom skynket denna natt.

Då när fullmånens kraftfulla sken kysser jorden, skymtades de som oftast endast kan anas.