19.09.2016 18:08
Du stora vackra träd likt skönhetens själ
Står där sabilt genom kraftfull rot
I din vackra prakt förenas jord med himmel
Skänker vishet om kärlekens innersta styrka
Tätt tätt intill omsluts tryggt av dess sfär
Känner lätt mot en knotig stam
Tar in allt med andaktsfull frid
Likt dess tålmodiga stillhet under årens gång
Såsom en fast förankring i livet självt
Där rötter sökt sig långt under Moder Jord
Smeksamma viskningar från trädkronans topp
Skänker vilsam sinnesro
Erfar hur fötter slår rot i en trygghetszon
Blir ett med trädets stabila estrad
När grenar stolt reser sig mot skyn
I en svängom med vind och sol
Manande till att armar sträcks upp
Inför en befriande försoningssång
Häri ett välkomnande av ett tillitfullt mod
Åt livets skiftesgång där allt härstammar ifrån
Ty varje ögonblick söker sitt frö
Vars ursprung finns i andningens basala grund
Andas in i ett stilla lyckligt nu
Tillåtandes att strax långsamt andas ut
Blir ett med allt omkring
Då taget släpps om vad som var
Kroppen gungar till vid stilla bris
Följsamt med i trädets cykliska rytm
Ögonen sluts i förnimmelsens skikt
Långsamt träder harmonins vagga fram
Erfar närvaron i kropp och själ
Trädanden vill ödmjukt andras väl
Lyssnar till dess melodi i en evighets sekund
Urminnes vishet översköljs i varje cell
Vilar tryggt i naturens puls
En närhet från livets forna dar, likt nuets stund
Som minner om dess eviga kunskapskällan
