Naturväsen

02.01.2017 17:06

Det är så spännande att gå i naturen. Solen skiner och småfåglar flyger i bland träd. Plötsligt förändras en liten buske till ett vänligt väsen framträder allt mer. Jag märker att jag håller andan i över tacksamheten att åter igen få denna äran. Blir så lyckligt varm om hjärtat, när något av detta slags möten sker.

Han står där helt tryggt och bligar mot mig. Hans kläder smälter samman med årstidens naturfärger, av grått och brunt. Från honom finns energi av en godhjärtad varelse, som likväl inger respekt. En naturens och djurens väktare, vars livshistoria bär på en mycket lång erfarenhet. Framförallt då i naturväsens kontakt och liv kopplad till människan.

Inte minst får jag åter igen information om vår egen historia i samband med naturen och djuren. Ofta rister han saktmodigt på huvudet och säger ”ock ock ock en sån da…en sån da…” Förstår inte riktigt vad han säger, men andemeningen är desto tydligare. De små ”filmsekvenser” han förmedlar genom tankeöverföring är talande i sig själva.

Han ber oss människor vända blicken inåt och se vår egen sanning och undvika dyrka det som går att köpas. Att vi människor åter bör lära känna naturen och söka samarbete med den på ett vördnadsfullt vis. Genom att ta sig ut och vara i stillhet, skapar närhet och förståelse. En närhet som åter lär oss vårda naturen istället för som nu plundra den på tillgångar. När han ger uttryck för sin oro som visar sig i hela ansiktet, över vad vi människor åstadkommer i en nedåtgående spiral. 

Här finns en sådan klokskap, som bottnar i att värna om naturen och djuren. En klokskap som vi människor hade en gång i tiden, men förlorat längst vår jakt på yttre välbefinnande. Den jakt som medför att vi kommer allt länger ifrån oss själva och vårt ursprung.

Visst jag kan ifrågasätta min egen upplevelse och fråga mig om den varit äkta. Om det handlar om en omedveten önskan om att möta naturväsen i skogen. Att det finns andra dimensioner, där vi kan få kontakt med väsen mm. Kanske det för en del kan ses som vilda fantasier och för andra helt trovärdigt upplevelse.

I sammanhanget handlar det syvene och sist om tydligheten i att vi människor behöver se över vår attityd mot naturen och djuren. Att vi inte kan ta den för given och utföra mer skada än vad vi redan orsakats. Att helt enkelt ta ansvar och samtidigt söka en mer jordnära inriktning på vår andlighet än vad myntet ger…….(Text och bild tillhör Suzanne Hovander)