Trädandens bön

03.06.2017 13:00

 

Vädret blev efter hand behagligt skönt och bilturen togs på mindre vägar. Njöt av rapsfältens gula prakt, som omgavs av skogars gröna nyanser och sjöars blåa toner. Kor låg lojt och idisslade, medan fåglar svävade högt i skyn...
Kände en inre lycka i att få uppleva den vackra skånska landskapet. Ja, stunden var så totalt rofyllt avslappnad och fin..
Plötsligt var det som om ett ansikte framträdde ur ett stort träds stam… En tår såg ut att rulla från "trädandens" kind. Samtidigt fylls jag av en sorgesam känsla, som ökar allt eftersom bilen rör sig framåt…
Så når insikten om vad som hänt, när vi möts av en helt nedsågad ekskog… En skog som stått där så stolt, som nu andades maktlöshetens ångest… 
Ett sus av förtvivlans kör fyller atmosfären, när vi stannar och går ur... Trädanden viskar svagt "Det som orsakas nu ger verkningar, i vad som tidigare varit ett balanserat kretslopp, för all framtid"... 
Ja, kanske någon ser trädets ande som sprungen ur fantasin, men budskapet är likväl riktat som en bön om att ta ansvar...