Ugglans vaksamhet

02.06.2015 10:01

Det är sen eftermiddag o vädret bjuder på lite blå himmel. Försöker medvetet gå försiktigt, i en önskan att se rådjuren som lever här i skogen. De är inte direkt skygga och rusar iväg när jag brukar komma gående. har min egen plats att vara på för att se dem söka efter föda. Ibland har någon hind med sig sitt lilla kid och det sprider sådan glädje av att se de små liven. På något vis ger det hopp om att allt är som det ska när djuren utstrålar sitt eget specifika lugn. 

Viker så av in på en av deras stigar, som korsar min egen plats. Det jag missar i sammanhanget är att lyfta blicken ibland och se upp mot träden. Ugglan som sitter i trädet rakt framför mig, störs av mitt val. Tyst o smidigt lyfter den från den nedersta grenen och flyger rakt mot mig. Dess riktning är så nära ovanför, att en svepande vind når mig. Det blev till att ducka en aning för att det kändes som om den skulle landa i mitt huvud.

Ögonblickets överraskning tar tag i mig, medan jag ser den sväva genom skogen. Tror nog att de flesta upplever något starkt, när de ser en stor uggla sväva förbi eller när den sitter på en gren och tittar på oss. Förundras över alla underverk som finns i naturen. Underverk vi tror oss se, men som faktiskt vi knappt lägger märke till.

Ugglor har alltid haft skiftande betydelse beroende på tidsepoker och kulturer är intressant att ta del av. Själv upplever jag dem som mycket kloka och att se vidsynt klart i mörker. De är bärare av symbolik kopplad till uråldrig visdom som är sprungen ur de inre världarna. De är även kopplad till magi av olika slag och bärande en fantastisk runt sin aura. En del har kontakt med ugglan som sitt kraftdjur och i olika mytologier står den för tillträde till de osynliga dimensionerna.

Intressant är att läsa Solögas "djurens språk" angående en fin upplevelsen som är kopplad en uggla. Troligen med en kombination av att erfara en stark känsla som fyller en med glädje. Där står det att en ska göra bruk av sin egen visdom och tradition. Att göra bruk av den och föra den vidare ex via skrift, tal eller handlande. När jag ser hur den flyger iväg inger det en vision av att resa sig upp och låta det som påbörjats ta form. Kanske att se klart och tydligt det som i själva verket är en illusion. Ungefär som Athenas uggla som gjorde det möjligt för henne att nå den inre sanningen. Hur det än är, så var upplevelsen fin och något som jag burit med mig därefter.

Tillbaka