Vårlik närvaro.

22.04.2016 00:00

Går med långsamma rytmiska steg i takt med naturens puls, på en dåtidens färdväg. En väg vars minnen av fägator och gränsmarkers roll, ekar ikapp med tidens tand.                                       

Gräset viker sig mjukt vid fotens tryck, för att strax därpå resa sig igen. Stannar till och ser ut över vilande beteshagar, där rådjur traskar i sakta mak.      

Ett höstlöv släpper taget om sin gren och ger plats å vårbladets knoppning.  I tystnaden, hörs dess svävande färd mot markens mjuka bädd.

Några regndroppar små, förvarnar om aprilvädrets nyckfullhet. Ser upp mot skyn, vars himmelsblåa färg skiftar i mörka toner.

Börjar le mot dropparnas  dalande från högans höjd, ner mot törstande jord. Solens strålar sig i leken ger och målar regnbågens bro över himlens valv. 

Magiskt skiftande nyanser glimmar, likt lena kristaller från skyn. Njuter av frikskhetens dofter som blandas med ljuvlig regnstänksmusik.

Sträcker upp  armarna i mötet med regnets renande bad. Känner hur all stress flyter med ner mot markens grund.

Förnimmer hur trädets rot, fångar upp det som gives. Omvandlingens kretslopp av förnyelse, blir till en bana mot Moder Jords mitt.

Ett livets träd, i en gemenskapens skog vars harmoni ger balsam för själen. Uppfylld av ödmjuk tacksamhet, fortsätter färden fram mot nya vackra mål.