En tacksamhetens vardag!

25.10.2016

Står ute i nattens tystnad, där tiden står still i ett medvetet nu. Känslan av hur naturen andas rofylld harmoni, bildar en skapelse av interaktion. Upplever magin av månens klara skimmer, som bugar i väntan på solens leende gryning. Tacksamheten över morgonsolens gryende, fyller varje cell i min kropp.

Insvept av skogens trygga famn, bubblar lyckan över dagen idag. Ser med tillförlit, fram mot en fortsatt vandring i vardagens olika mirakel. Så bara ta en liten paus från alla måsten och se upp mot molnen som seglar förbi och skapar kontraster på himlen.

Varje dag finns ögonblick att vila i och känna in sin kropps signaler. Ta in nuet med alla sinnena för att hitta det som ger sinnesro och inre frid. Släpper så taget om höga krav sökande acceptans i det vad som en gång var. Endast nu ta dagen som den är i livets magiska spiral.

Skapande trygghetens stabilitet när insikt om livscyklers samhörighet, gör sig påmind. Låta själen vara den del som lyser starkt och ger en möjlighet att vara sig själv. Finna tröst i ta in naturens skiftningar från sommarens grönskande omfamning till höstens fägring.

Fröjdefullt andas in luftens klarhet är välgörande för sinnena. Lyssnar till vindens stilla sus av gåtor och svar. Uppfattar förnimbara rörelsemönster mellan här och nu, som skänker energi till varje cell. Bildar både att vara på väg men likväl att helt att vara i stillhet, mellan dag och natt.

Likt droppen som flödar från det som har sin börja fram till dess slut. Såsom vatten släcker törst, skapar floden liv på sin färd. Blir regnets tysta viskning till reningsbad, när spänningar släpper sitt tag. Långsamt flyter orons krav ner mot våt jord i en avlösning från natt till dag.

Söks blicken mot horisontens intethet, där allting tycks sövande monotont. Likt ljusets klarhet ger tröst ur mörkrets dunkla vrå, när värme sökes vid brasans varma sken. Invid eldens föränderliga dans, förmedlas inre balans av svar på frågor som skrivits ned och ställts.

Varandet av sin egen relation med sitt innersta väsen. Ur tillvarons förankring nära trädets trygga rotsystem. Ett välbehagets tysta kommunikation, sådär utan strumpor och skor. Pulserande kommunikation i kropp och själ, vid en fots bara närkontakt mot gräsbevuxen mark.....