Sandkorn

Likt stenar vid vattnets flöde, slipas livets tillvaro.

Följer dess mönster i fasthållandet av att på något tro.

Mot klippors kant törna vi mot någon gång ibland.

Dess struktur av gropar och häll bildar ett ensamt land.

Fötter som lämnar sina spår där så avlägset bort.

Vid en kust nära havet som suddar ut dem inom kort.

Spår av lätta steg som ringlar sig levande fram.

Finns likväl kvar i ett hjärta så förnöjsam.

Virvlande vatten från djupaste hav sveper porlande in.

Vågors rytm ger ro i kropp och sinn.

Blir till toner från innersta källans sällsamma melodi.

Allt som varit ut i salta vattnet sköljes i renande harmoni.

Fångas upp av strand, så mjuk och len.

Kroppen slappnar av i ett behagfullt återsken.

Genom fingrar rinner följsamt små korn av sand.

Känner in strukturen i både höger och vänster hand.

Där varje litet korn är likt stjärnstoft i himmeln.

Fyller själen med fina minnen.