Tredje dagen tor
När jag hör tranorna trumpeta och flyga här över kom jag att fundera på vår glädje över att de anländer. Just denna iver över att se dem segla i sitt karaktäristiska V och på något förunderligt vis ger så mycket inspiration. Kanske inte konstigt då att någon av våra förfäders traditioner sammanföll i samband med just tranors ankomst. Det firades stort i hela Sverige och just tredje dags Tor hade sin betydelse i detta med tranors ankomst. Tranan är en urgammal symbol här, såväl på andra håll i världen. Tranan har i årtusenden varit en del av symboliken för livets pånyttfödelse och vårens tillblivelse, för oss här i de nordliga delarna.
Tranorna ansågs vara vårens budbärare om ljus och värme och festen inföll när de anlände. Så tranedagen och dess afton innebar festligheter för både stora och små, men som många andra av våra gamla seder och traditioner glömdes denna bort. Dagen ansågs vara solens dag och tranor avbildades med ljus i näbben. Vilka barnen ritade av, för att dessa skapelser skulle placeras på så vis att tranan fick visshet om att det fanns barn i huset. Denna tradition medförde att barnen på tranaftons kväll skulle tidigt i säng. De barn som lydigt la sig snabbt innan mörkret inföll, belönades med gåvor av tranan dagen därpå. Tranorna kom då genom skorstenen för att lägga gåvor under huvudkudden eller i strumpan som hängts upp vid sänggaveln. Under aftonens dag var det brukligt att barnen sprang barfota runt huset för att stärka fotsulorna inför sommarens barfotavandring. Det var även sed att springa i gödselstacken ut över markerna för att främja god skörd.
På olika håll kläde sig folk till trana och delade ut gott till de barn som var vakna. Då bar personen en klädnad som formade en näbb och gick över huvudet, samt ritade ögon. På ryggen bars vingar och fötterna var antingen barfota eller hade långa strumpor för att förstärka uppdraget. I händerna hölls ett ljus, samt en käpp att stödja sig på. Den utklädda bar en korg där garn eller trasor skulle föreställa ägg som placerades i barnens sängar. Ytterligare var att eftersom tranorna anlände med ljuset, sparades det på talgljusen. För under sommarhalvåret skulle inga ljus nyttjas, utan dagsljuset ansågs räcka. Tillika gavs drängar och pigor extra mat under dagens ljusa timma, vilket tacksamt togs emot.
Sedermera blev datum fastställt till den 25 mars och till Maria Bebådelsedagen. Troligen är att vårfrudagen kopplas till tidigare nordiska seder och där vårdagjämningen inföll i äldre tider. Denna dag säkerligen tillägnades kvinnorna med och den sammanlänkning de har med naturens födelse. Framförallt hade dagen länkad till en lång tradition som rörde Vår Fru anknytning till Nordisk seds fruktbarhetsgudinnor. Då främst Freja vars namn betyder just "Fru" och firades ihop med tranan. Det infann sig även en sammankoppling som rör jungfrulig renhet, som blev till vårlig tvagning av kropp, kläder och hem. Att just smältvatten bar på en mjukhet som tillägnas vårens friska renhet och fick allt att dofta friskt inför Vår Fru dagen.
Intressant i sammanhanget är likväl de kopplingar som kan göras till både påsk och jul. Både med de gåvor i strumporna och utklädd person som antingen kommer genom skorsten eller dörren som står olåst för att ge gåvorna. Hur barn skulle visa att de varit lydiga under året för att få gåvor och garnbollarna som föreställde ägg mm. Seder som tycks ha tagits upp och gjorts om för att passa våra nutida seder och traditioner.
Sen att vi har inkluderat våffeldagen har sin förklaring i hur Vår Fru dagen slarvigt uttalats. Ett missförstånd uppstod och blev till just våffla eller mer säkert det äldre ordet vaffla. Att det även är vid den tiden då hönsen börjar värpa som bäst ikapp med solen, gav säkerligen sitt skäl till namnet. Sen är som sagt ägget ett hedniskt värde som symbol för naturens och livets återfödelse. Sen att inte förglömma hur närande just ägget är och för dåtidens människor ett viktigt tillskott efter en lång vinters nödtorft.
Möjligen går det att höra hur den ålderstigna ramsan ekar ännu mellan husen, när tranorna anländer: "Tredjedagen i Tor träder tranan på Skåne jor. Merafton, pigor och drängar gås i dagens ljus i sängar".