Barndomens landsbyggd

Sitter ute på trappan och njuter av stillhetens ro,i en stund av att göra ingenting.... Kroppen har långsamt slappnat av i sommarens värmande kur,när händerna omsluter koppen med väldoftande nybryggt kaffe. En flugas surrande öppnar upp en inre vrå,minner om barndomens somrar. Då när flugans enträgna flygande vid handblåsta fönster,förmedlade ett trygghetens ljud. Ackompanjerades av väggurets metodiska tickande,bakom finrummets stängda dörr. Från spisen spreds en doft av nytänt bränne,samtidigt som bullar jäste under bakdukens skydd. Nykokt vinbärssaft i ett åldrigt landsortskök, vittnade om arla morgonskörd. Äldremodern satt smånynnande på farstukvist,medan hon skar bort potatisskal med säker hand. Gamlefaderns manande på hästarna,hördes från fältet av nyslaget gräs. Kvinnor och män samarbetade kring hässjorna,i gemenskapens anda.... Dock strax därpå dracks fadakaffe på bit, i bersåns svalkande skugga. Berättelser från gångna dar,blandades med nyheter om bygdens bor. Barfotabarn lekte kull på gårdens plan,efter kel med kattungar små. På klädsträcket hängde våta strumpor och skor på tork, efter barkbåtsjakt i bäcken strax intill skogsbrynets kant. Uppsluppna glädjetjut fyllde luften,när hönsen spatserade obekymrade runt barnens spring. Grisarnas grymtande hördes bortom lagårns utegård,när glador cirklade högt i skyn. Invid gärdsgårn idisslade korna lojt,nära blomsterängar. Ängar där blommor gungade mjukt i vindens drag,varest mången fjärilar sökande flög kring.... Nu hjärtat ler,fylld av förtröstan i upplevelsen i rofylldhetens famn. Tänk en flugas surr,ger genklang från tiden som for. Den tids vardagliga rytm,med en annan form av gemenskap....