Duvhöken

Vid ett tillfälle fick jag syn på en vacker rovfågel som satt och spejade ner mot marken. Den var fullt upptagen med att försöka lokalisera var hans tilltänka byte höll till. Funderade lite på om jag kunde störa detta magnifika djur just där och då. Tog beslutet att försöka få kontakt vid ett senare tillfälle, när den troligen mer var i avslappnat tillstånd.

Duvhöken var direkt pigg på att kommunicera och sträcker på sig. Först trodde jag den skulle lyfta och flyga iväg. Fågeln sträckte först ut ena vingen i sin fulla längd och därefter den andra, men så förstod jag att den troligen slumrat en stund. Jag fråga denna vackra fågel om den har något att berätta och jag ska förmedla det vidare i s f. Duvhöken tyckte att jag skulle föra vidare vad han hade att säga, så här nedan följer vår konversation. Kan väl säga att den gick rakt på sak direkt utan omsvep och hökens funderingar var nog så som deras energi är med.

Duvhöken: "Jag är glad över att vara en duvhök istället för människa, för ni krånglar till allt så förbövelens! Livet är betydligt enklare än vad ni gör det till. Se bara på oss djur= Vi ger och vi tar, utan prut. Vi vet vår plats i den där kostcirkeln och i hierarkin. Inget konstigt med det, men bara för att vi har olika "beteckningar" eller vad ni kallar det för. Alltså olika grader av innebörd här på Jorden är ingen av oss djur viktigare eller sämre, än nån annan. Vi behövs lika mycket och är därför lika viktiga på olika vis.

Ni människor delar in er i klaner och grader för att vissa ska bli eller vara mer betydelsefulla än andra. Hur kan det vara att ni krånglar till det så förbövelens? Livet ska vara enkelt och inte krånglas till på något vis. Ni säger att ni är det intelligentaste av alla djurarter, men jag undrar det jag. Desto mer redskap ni får och desto mer ni försöker ta reda på, desto mer avskärmade blir ni. Se bara hur ni krånglar till livet för er nu! Det hade inte behövts göras om ni inte gapat efter så mycket. Ni gör en så stor affär av allting och alla ska visa sig på styva linan.

Nä tacka vet jag att vara mig själv helt och hållet. Parar mig en gång om året och då kämpar för att få en så bra hona till mina efterkommande. Inte mer än så, för sen att få flyga på höga höjder och spana ut över terrängen är grejer det. Mer behövs inte för att må bra och få ut det bästa av livet. Det behövs inte göras så himla komplicerat som ni gör det till. Sen vet jag att det finns de som gör avkall på allt detta ni kallar bekvämligheter för att de vill leva nära naturen. Dem beundrar jag för de se dess värde och uppskattar den, men också oss djur. För de vet mer betydelsen av att vi finns till och hur viktiga vi är. Det uppskattar jag väldigt mycket.

Se bara på alla dem ni kallar för naturfolk! Se bara på hur mycket de kan och klarar, utan era bekvämligheter. De lever enkelt och är lyhörda inåt och för naturen med. De är som sagt ett med naturen och vi trivs då att vara nära dessa med. Det ger en tillfredställelse att se hur de utvecklas. Hur all den där stressen som de haft från början, bara försvinner från dem. De faller in i en annan lunk, helt enkelt."

Jag: "Menar du nu de som bytt riktning i livet och valt att vara nära naturen?" Duvhöken: " Ja självklart menar jag dem nu! För ni som väljer att vara lyhörda för naturens krafter och för djuren, är sanna i era själar och ande. Det finns en större äkthet hos er och ni utstrålar ett säreget ljus som vi djur uppfattar. Därmed inte sagt att vi kommer nära er eller alltid vill ha er nära oss. Nej så går det inte till, för vi är likväl skygga djur, som har vårt flyktbeteende. Det gäller då främst mot människorna, för vi har svårt att lita på er trots allt.

V vill bara att fler ska lära sig av oss och följa de sanna naturlagarna istället. Det finns så mycket fint att bevara i naturen och när ni fullt ut lär er uppskatta allt det som sker.. Ja då har ni kommit långt i er utveckling, för som det är nu har få av er vaknat upp. Eller rättare sagt många har inte ens börjat öppnat ögonen från sin storstadsslummer, för så är det ju. Ni som är en del av naturen blir tråkade av de som tror sig veta bättre och tyvärr så är det precis tvärtom. De som endast lever sina liv genom teknologins värld lever ett mer världsfrämmande och distanserade liv. Ja sanna mina ord! De lever i en stor illusion av styrningens manipulerande näste. En dag kanske de också kommer att vakna upp och bli varse det som nu pågår, men långtifrån alla kommer att göra det. Sanna mina ord. Nu har jag inte tid med dig mer, men jag tackar dig för att du vill tala med oss djur och lära dig från oss. Det uppskattar vi mycket. Nu är jag ivrig att få komma iväg och se om jag kan fånga ett byte. Hej svejs!"