I fablernas värld

Står vid fönstret och ser ut över en kulen regntung vinterdag. Några tända ljus sprider rogivande balans, mot vindens turbulenta framfart. Låter tankarna blicka bakåt till möten i naturens famn.. i en resa mot fablernas värld. Möten som idag är minne bland andra som skänker glädjefylld inspiration. Följer en tanketråd av vandring bland djurens respektfulla bugning över livets varande.

Det var en av årets första söndagar, en dåtidens vilodag...en bara vara dag. Njöt av hur solens strålar glimmade lekfullt över ett vintervitt landskap och lyste upp dagen. Insöp den kalla friska luften, medan ett leende spred sig i kroppen. Sände en tacksamhetens tanke till snöfallet, som i tysthet svept över nattens dunkla vrår. En naturens påklädnad, likt ett reningsbad inför skingrande av gråkallt dis. Trädkronorna låg inbäddade i vithetens källa, till hyllning av kontemplation. Spåren från en liten mus minner om aktivitet som enbart kan anas. Trots sin litenhet har den styrkan att verka i det lågmälda, för att nå sina mål.

En mård stördes, när trevande steg försiktigt togs längts en otrampad stig. Djurets päls blänkte likt ett eko av vacker kontrast i stillhetens vagga. Den stannade till, sträckte på sig och lyssnade vaksamt. Såg på oss med ett tydligt lugn av acceptans, över livet i sig självt. Med en snabb viskning pilade den strax ner in under ett ödehus.

Ser tillbaks till ekorrens besök under dagar, där åren möts för att komma och gå. En tid som bröts i en hyllning av då och nu, där gammalt byts ut mot hopp om nytt. Fröjdades över gåvan att få iaktta ekorrens färd, från gren till gren. Där ivern och upptäckarglädjen förblir ostörd av naturens och livets skiftningar. Kanske ser den med tillförsikt mot en ny dag...nya möjligheter....

Suzanne Hovander